Om Riksföreningen Biograferna

Riksföreningen Biograferna är en ideell intresseförening bestående av biografägare för mindre och medelstora biografer runt om i landet. Riksföreningen utgör ett organ för dess medlemmar och vill bland annat;

▪ Stärka mångfalden på biografmarknaden av biografägare, i utbudet av filmer, av visningsformer och i övrigt programinnehåll.

▪ Stärka biografen som en offentlig demokratisk mötesplats i lokalsamhället

▪ Utveckla biografens visningsmiljö och visningsstandard

▪ Utveckla filmkulturen så att biopubliken ökar.

För att biografägare skall kunna bedriva en sund biografverksamhet, utveckla och investera i den så måste det ske på affärsmässiga och konkurrensneutrala villkor. Riksföreningen har till uppgift att för sina medlemmars räkning bevaka och vid behov förbättra dessa villkor, men också att bevaka och utveckla olika former av stöd.

Med biograf menas här en miljö där film och annat programinnehåll projiceras på filmduk i ett offentligt sammanhang. Med biografägare menas här juridisk person som är registrerad biografägare hos Filmägarnas Kontrollbyrå.

Bakgrund
Riksföreningen startades 2013 delvis som ett svar på en allt mer monopolartad biografmarknad i landet. Det var samma år som den digitala visningstekniken fick sitt genomslag på landets biografer. Dessförinnan rådde en stor osäkerhet på hur många mindre biografer som kunde överleva teknikskiftet. Förhållandevis många mindre biografer klarade av den digitala investeringen, delvis tack vare ett statligt investerings­stöd som företrädare för mindre biografägare tidigare drivit.

I januari 2017 infördes en ny helstatlig statlig filmpolitik. Den ersatte det Filmavtal som verkat sedan 1963 och som byggde på en frivillig överenskommelse om finansiering mellan staten och filmbranschens aktörer. Biografägarna företräddes i Filmavtalet av tre organisationer; Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och Parker samt Riks­föreningen Våra Gårdar. Idag när förutsättningarna är annorlunda är det viktigare än någonsin att mindre och medelstora biografer samlas och får en särskild röst i filmbranschen och i den nya filmpolitiken. Riksföreningen Biograferna samlar idag såväl förenings­drivna biografer, som kommunalt och privat ägda biografer bland sina medlemmar. Medlemsantalet uppgår idag till hundra biografägare med drygt 250 biografer,

Några frågor som vi tagit ställning till;
▪ Motsätter sig att den helstatliga filmpolitiken i huvudsak finansieras med en momssats om 25 % på biljettpriset. Biografverksamhet är kultur och skall beläggas med samma momssats som annan kulturverksamhet som idag är 6 %. Det är biografägaren som sätter biljettpriset och är den aktör som står publiken närmast. En hög momssats tvingar biografägaren att höja biljettpriset och begränsar handlingsutrymmet till att vara flexibel i sin prissättning.

▪ Vill verka för att filmbranschen har en generös inställning till statistik från biografer och distributörer med syfte att producera kunskap, underlätta stödhantering och stödja biografutveckling.

▪ Stödjer etablerandet av en gemensam digital plattform för mindre och medelstora biografer då det kan fungera som ett fönster till den stora publiken.

▪ Vill stimulera nyetablering av mindre och medel­stora biografer i kommuner och på orter där biograf idag saknas.

Hur sköts Riksföreningen
Riksföreningen drivs av en styrelse som väljs på ett årsmöte där varje biografägare har en röst. Något arvode utgår inte utan styrelsens ledamöter erhåller bara ersättning för resor och omkostnader i samband med styrelsemöten. Riksföreningens ekonomi bygger på medlems­avgifter.