Här följer en resumé med länkar till aktuella biografstöd:

 

Man bör skilja på stöd som å ena sidan går till själva biografdriften och visnings­verksamheten å andra sidan stöd till biograflokalen eller fastigheten som biografen ryms i. Biografägaren söker själv olika stöd när det gäller drift och visning, men är beroende av fastighetsägaren när det gäller underhåll, upprustningar och investeringar i t.ex. entré, foajé och salong. Här krävs ett nära samarbete och en samsyn med fastighetsägaren i ansökningsprocessen och vem som står som avsändare.

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet har en mängd stöd som biografägare kan söka för olika ändamål.

∙ Stöd till upprustning av biograf; /sfi.stod till upprustning.bio/

∙ Stöd till biografägare för visning av värdefull film (BioTian); /sfi.biostod.vardefullfilm/

∙ Stöd till ny biograf; /sfi.stod.nybiograf/

∙ Stöd till publikanalys och innovativ marknadsföring; /sfi.stod.publianalys.innovativ.markandsforing/

∙ Stöd till ökad tillgänglighet inom spridning och visning; /sfi.stod.funktionsnedsättningsanpassing/

∙ Stöd till utbildning och kompetensutveckling inom spridning och visning; /sfi.stod.utbildning.kompetensutveckling/

Övrigt stöd m.m. finns samlat på Filminstitutets hemsida; /www.filminstitutet.se/ .

Boverket

Allmänna samlingslokaler har möjligheter att söka oliks slags stöd till nybyggnad, ombyggnad och köp av allmän samlingslokal, men också som gör lokalen mer tillgänglig och som bidrar till att energi sparas. En biografägare som befinner sig i en samlingslokal kan dra nytta av detta t.ex. då en foajé eller salong skall rustas upp. En biografverksamhet kan även fungera som ett tungt argument då lokalägaren skall söka stöd från boverket.  Läs vidare på /boverket.investeringsbidrag/

Även icke-statliga kulturlokaler har möjlighet att söka stöd från Boverket, till nybyggnad, ombyggnad, men även för reparationer och för att göra biografen mer tillgänglig.

Läs vidare på  /boverket.kulturlokaler/

Filmregioner

Det finns en mängd filmregionala resurscentra runt om i landet som erbjuder konsultation till biografägare. Dessa resurscentra fördelar även olika former av stöd som biografägare direkt eller indirekt kan dra nytta av. Det kan gälla teknik- och visningsstöd men även stöd för skolbio, filmpedagogik och barn- och unga verksamhet

Läs vidare på www.filmregionerna.se

Bygdemedel

I de delar av landet där det finns vattenkraft så finns det något som kallas för Bygdemedel.

Det är ersättning till de bygder som i någon mening påverkats av vattenkraftens utbyggnad.

Detta stöd administreras av Länsstyrelserna och lokala aktörer, som biografägare kan söka stöd om dom finns i ett område som omfattas av detta stöd. Pengar kan sökas för projekt och investeringar som främjar näringsliv och service i bygden eller som är till allmännytta för bygden. Läs vidare här

Leader

Leaderstöd är en sammanslagning av fyra EU fonder som samordnas med syfte att stödja lokalt utvecklingsarbete. Biografägare kan söka stöd för projekt som är till nytta för många människor i området, som ger förutsättningar för företagsutveckling, boendemiljö, kunskap, service och landsbygdens attraktivitet eller som är till nytta för enskilda eller samarbetande företag. Sökande söker stöd utifrån det /leaderområde/ man finns i. I vart och ett av de 48 leader områdena så finns det handläggare som kan hjälpa till med ansökan utifrån den idé man vill förverkliga. Läs vidare på  /jordbruksverket/ 

Kommuner

Det finns 290 kommuner i landet och ingen kommun är den andra lik när det gäller att ge stöd till biograf och filmverksamhet. Stöden finns i alla olika former. Det kan handla om att stöd från Filminstitutet eller från Boverket kräver en lokal motprestation som i delar utgörs av ett kommunalt stöd. Indirekt kan kommunen även vara involverad då andra stöd skall handläggas; såsom stöd från lokala stiftelser, bygdemedel eller Leaderstöd.

Kommunalt stöd till biografägare tar sig många uttryck. Det kan frågan om att kommunen hjälper till att lokalisera, bygga/rusta upp lokaler/fastigheter, stödja drift/bidra till hyra, stödja upprustning av visningsteknik och visningsmiljö, stärka lokalt publikarbete och marknadsföring, utveckla visningsformer och nå nya målgrupper. Biografens verksamhet är en blandning av kultur, nöje, fritid och bildning och bör ses som en del av den offentliga miljön i kommunen. Har man som biografägare det perspektivet så är det lättare att integrera med kommunal verksamhet och samutnyttja resurser och lokaliteter. På det sättet kan kommunen motivera att kommunala resurser, även personella, ställs till biografägarens förfogande.

Är man ensam biografägare i sin kommun så är det relativt lätt för kommunen att ge olika former av stöd. Flera biografägare i samma kommun gör det mer komplicerat. Stöd som premierar en aktör framför en annan får inte ges om det snedvrider konkurrensen. Å andra sidan kan olika biografägares verksamheter i en kommun komplettera varandra. En biograf som satsar på ett kvalitetsfilmutbud kompletterar en biograf/flersalongsbiograf som visar allt. En liten biograf med en till två salonger har ett lokalt publikupptagningsområde och kan därmed komplettera en flersalongsbiograf som har ett regionalt upptagningsområde.  I bl.a. dessa fall så kan kommunen ensidigt ge stöd till den ”mindre” aktören med motiv som att det stärker helheten i utbud, mångfald och tillgänglighet.

Föreningsdrivna biografer har i regel lättare att söka olika former av kommunala bidrag, då det är frågan om en ideell verksamhet som inte har något vinstsyfte.

Men även privata biografägare har möjlighet att erhålla stöd, enligt 2 kap § 8 i Kommunal­lagen. Det måste dock grundas på synnerliga skäl. Det kan t.ex. vara att det saknas biograf i kommunen eller i en kommundel och att det då finns en privat aktör som visat uttryckligt intresse.

Det finns nu ett antal kommunalt drivna biografer i landet. Och med stöd av 2 kap § 7 så har kommunen rätt att bedriva näringsverksamhet om det sker utan vinstsyfte och det handlar om erbjuda allmännyttiga anläggningar och tjänster till sin medborgare, t.ex. kulturhus eller samlingslokaler som rymmer biografer. Men kommunens biograf­verk­samhet får inte konkurrera med annan biografverksamhet i kommunen, i t.ex. filmutbud eller upptagningsområde.

Om man som biografägare har som modig ambition att utveckla kommunen genom att utveckla sin bio, så infinner sig en fråga; Hur? Svaret på den frågan, eller den kreativa processen som leder fram till svaret kan vara basen till en bra och långsiktig relation med kommunens företrädare och andra lokala aktörer.

Stärkta Bibliotek

Enligt lag skall det finnas minst ett folkbibliotek i varje kommun. Ett utvecklat och långsiktigt samarbete med biblioteket kan tillskapa resurser till att utveckla biografen. Men för att komma i gång kan det behövas stöd. Ett stöd som kan komma till nytta är Stärkta Bibliotek som Kulturrådet handlägger. Det är kommuner som har en biblioteksplan som kan söka detta stöd. Se vidare /kulturradet.starkta-bibliotek/